En annan klassisk skurk med en fin lya är industrimannen Drax i den tidiga bondklassikern Moonraker. Där kan man snacka om god fastighetsinvestering. Snubben äger ett franskt slott, en rymdfärjetillverkning och två grymma hundar som äter kött på befallning. Här kommer en av Bond-historiens fetaste skurklyor i ett fantastiskt klipp:

En av de allra mest omtyckta bond-filmerna som någonsin gjorts är Golden Eye från -95. I alla fall om man ska mäta populariteten i antalet spin-offs och merproduktion. James Bond, Golden Eye hann nämligen, förutom att vara en storsäljare på VHS och bio, bli två stycken TV-spel.

Golden Eye var Pierce Brosnans första film som den kostymklädde MI6-agenten 007. Det var omedelbar succé. Det blev inte sämre av att de andra skådespelarna gjorde ett underbart jobb. En av de roligaste birollerna i Bond-historien är den neurotiska halvskurken Boris som klickar med den där reklampennan från brittiska regeringen. Utan en aning om att Bond har apterat den att explodera vid tre klick. Här är en lista av några av skådespelarna i filmen:

• Bond – Pierce Brosnan
• Huvudskurken Alec – Sean Bean även känd som Tolkiens Boromir
• Natalya – Svenska Izabella Scorupco
• Xenia – Danska Famke Janssen
• Boris – Alan Cumming även känd från x-men

Listan förstärks av brittiska stjärnor som Robbie Coltrane och Judi Dench. I slutet av Golden Eye har en massa saker exploderat och James Bond har lägrat både länder och kvinnor från alla läger. Vilken seger för Bond och det brittiska riket.

TV-spelet Golden Eye

Trots att man gjorde ytterligare ett Bond-spel efter Goldeneye blev inget fps-spel så bra, klassiskt och banbrytande som just Goldeneye. Med sin Nintendo-kontroll kunde man sitta och styra och leka med 007. Man kunde utföra allt från smygande uppdrag utan vapen till regelrätt krig med alla vapen Bond brukar använda. Det här spelet är oöverträffat. Men för bara ett år sedan kom en helt ny tolkning av James Bond-klassikern Golden Eye till Nintendo Wii. De höga förväntningarna på det nya Bond-spelet uppfylldes.

Timothy Dalton

Den i särklass bästa tolkningen av den hårdföre men samtidigt roliga och charmiga James Bond är gjord av skådespelare Timothy Dalton. Som alla förstår handlar det inte bara om skådespeleri. Inte heller gäller det om filmens kostym är bra och Bond sportar några balla skidkläder i en flashig inledning som i Älskade spion. Timothy Dalton skulle förmodligen kunna göra de allra enklaste kläder för längdskidåkning sexiga och balla på Bonds kropp. När man talar om vilken Bond som är den bästa är det en sorts helhetsbild av Bond-filmen som betraktas – med skådespelaren i nyckelrollen. I Timothy Daltons fall hänger rolltolkningen ihop med filmernas estetiska värde på ett storartat sätt. För han gör nämligen James Bond precis så som han liksom borde vara. Precis så som författaren en gång avsett honom att vara.

Den nye Bond

Daltons agent 007 är något av mallen för hur de senare filmernas skådespelare har tolkat rollen. Daniel Craig och Pierce Brosnan har båda onekligen anammat den lite hårdare älskaren och agenten som Dalton en gång porträtterat. Det är en agent som utgör en actionhjälte som är en sorts förlaga till Jason Bourne. Dalton har ingjutit en ny klassisk standard för hur man ska göra en riktig actionhjälte. I Living Daylights och Licence to Kill visar han att Bond har humor, men framför allt med timing och utan att tappa sin integritet som mordisk soldat. Rent skådespelarmässigt är den Shakespeare-skolade Timothy Dalton förmodligen den i särklass bästa skådespelaren i raden av brittiska hunkar som spelat agent 007.

Bond-filmerna är idag så många att det knapp går att räkna dem. Den ena sexiga brittiske hunken löser av den andre för att porträttera den hemlige agenten 007. Nästa bondfilm ligger liksom alltid i pipelinen – lite som i Living Daylights när General Koskov får åka i en pipeline. Samma öde delas även av Elektra i the World is Not Enough. Men det är sällan James Bond själv åker pipeline från sina uppdrag. Han konfronterar sina problem istället.

Det gäller alltså att låta sig inspireras av alla de tusental minuter av knepiga situationer Bond har tråcklat sig ur. Varför inte duellen med Mr Scaramanga eller när Auric Goldfinger har en laser riktad mellan Sean Connerys ben och yttrar de berömda orden ”No, mr Bond, I expect you to die!”.  Men 007 duckar faran som vanligt. Så vad det än är för knipa vi vanliga människor hamnar i kan vi lita på att mr Bond har varit i en liknande, eller värre, situation. Det är bara att plöja igenom alla filmerna för att se vad James Bond skulle göra.

Bond undrar mest vad Q skulle göra

I The Spy Who Loved Me spelar bond kort. I den allra första filmen spelar han också kort. Bond älskar poker och casinolir. Inget går upp mot att förnedra en skurk med sina x-ray glasögon vid black jack-bordet. Sen går han därifrån med en snygg tjej. Kanske major Amasova eller agent XXX. Kanske Bond tar med glasögonen och ett par till av Qs leksaker upp på rummet.

• Förarens ålder. Den äldste som spelat James Bond var förvisso Sean Connery i Never Say Never Again. Connery var då 53 år gammal. I den senaste romanen, Carte Blanche, är Bond dock född 1979. Över huvud taget måste det vara svårt att teckna vilken försäkring som helst om man med jämna mellanrum byter utseende och ålder.
• Bilens märke och årsmodell. Det är aldrig billigt att försäkra en exklusiv bil, och är det något som Bond är intresserad av så är det exklusiva bilar. Dessutom är de nästan alltid ombyggda och specialutrustade, vilket gör dem ännu dyrare.
• Förarens antal skadefria år. Hahahahahaha!
• Var bilen står parkerad när den inte används. Detta varierar rejält, alltså kan det inte bli billigt.
• Var föraren bor. Det är lite oklart var Bond bor, men det borde vara i London. Förmodligen står hans bil parkerad på gatan utanför en exklusiv herrklubb eller ett casino.
• I en del länder måste man dessutom teckna en försäkring per fordon, vilket gör att Bond, eller snarare hans arbetsgivare MI6, måste teckna ett stort antal bilförsäkringar.

Som ni kanske förstår skulle det vara omöjligt för Bond att teckna en vanlig bilförsäkring. MI6 får helt enkelt ta de kostander det innebär att hålla honom med tjänstefordon. Pengarna till detta kommer från brittiska staten, och i förlängningen alltså från skattebetalarna. Man får hoppas att de tycker att det är väl använda pengar.

Över huvud taget är pool- och cocktailpartyn lika naturliga tillställningar för en belevad man som James Bond som casinon på Rivieran är. På ett party kan han charma andra med sitt eleganta sätt och sina kvickheter, och samtidigt komma över viktig information. Dessutom får han ofta en chans att småprata med skurken. Detta är något som nästan blivit en egen genre, och används i bl.a. Sopranos, the Wire och Bläckfisken. Det är dock ingen som gör det lika elegant som James Bond. Här kan vi se hur han presenterar sig i den allra första Bond-filmen, Dr No.

Mer om de olika miljöerna som Bond rör sig i kan man läsa i boken The James Bond Bedside Companion, som gavs ut på 80-talet. Boken är inte skönlitteratur, till skillnad från det stora antal andra Bond-böcker som skrevs först av Ian Fleming och sedan av många andra författare. Istället är den en genomgång av fenomenet James Bond, och behandlar samtliga filmer och böcker som hade kommit vid den tid då boken skrevs. Den finns att köpa på Amazon, men den är inte billig.

Och självklart vet ju James Bond om detta och skulle inte missa ett svensk julbord om hans liv så var hotat. Han är ju trots allt en man som lever sitt liv i njutningarnas tecken, i alla fall när det kommer till kvinnor, mat och bilar. Det spelar ingen roll om Bond spelas av Sean Connery eller Pierce Brosman, han är alltid taggad inför julbordet.

Så vad är då egentligen James Bonds favorit på julbordet? Det måste ju helt klart vara sillen eller julskinkan. Föga troligt att han skulle ge sig på prinskorvarna eller köttbullarna först. Möjligtvis gör han ett besök vid fiskdisken där laxen och gravlaxsåsen fläker ut sig. Det är helt enkelt väldigt gött att vara James Bond ibland. Med, eller utan julbord.

Alperna är dock en miljö som förekommer i flera Bondfilmer, även om den miljön inte spelar så stor roll i ovan nämnda film. I den första Bondfilm som gjordes efter att Sean Connery slutat som Bond, On Her Majesty’s Secret Service (I hennes majestäts hemliga tjänst) från 1969 uppsöker Bond, som i denna film spelas av George Lazenby, superskurken Blofeld i Schweiz. På affischen, som rimmar ganska dåligt med regissören Peter R Hunts ambition att göra en mer realistisk film, åker han och denna films bondbrud Diana Rigg skidor.
Schweiz och Österrike är miljöer som dyker upp i några andra Bondfilmer, bl.a. den senaste, Quantum of Solace.

Den miljö som mest förknippas med Agent 007 är antagligen casinot, och han besöker oräkneliga casinon i filmerna. Den första romanen om James Bond som Ian Fleming skrev hette t.o.m. Casino Royale, och den har filmatiserats tre gånger: först som en del i en amerikansk agentserie på 50-talet, sedan som en parodi på Bondfilmerna på 60-talet, och slutligen som den första filmen med Daniel Craig i rollen som James Bond, år 2005. Vill du hitta andra casino kan du surfa in på sajten Casino Toplists.

Men James Bond rör sig även till andra världsdelar. Mannen med den Gyllene Pistolen från 1974 utspelar sig till stor del i Thailand, Hongkong och Macao, och en av de thailändska öarna som figurerar i filmen, Ko Tapu, är än idag känd som James Bond Island. Mest känd är antagligen den höga, smala klippön på Ko Khao Phing Kan.

Under 1970-talet uppstod även blaxplotitation-genren, och i bondfilmen som föregår Mannen med den Gyllene Pistolen, Leva och låta dö, är influenserna från blaxploitation tydliga. Den filmen utspelar sig bl.a. i Harlem, New Orleans och i Karibien.